Såg ni på minnescermonin igår?
Det gjorde i alla fall jag. Den var riktigt fin faktiskt. Några av hans låtar framfördes av andra kända artister. Vänner, familj och bekanta höll tal.
Ett av dom två talen som rörde mig mest höll skåderspelerskan Brooke Shields.
En av Michaels bästa vänner.
Hon och Michael träffades när hon var bara 13 år. Dom hade ett väldigt starkt band.
Båda var tvungna att bli vuxna tidigt, så dom förstog varann. Och tillsammans kunde dom vara de barn som dom inte kunde/ fick när de var små.
Så otroligt rörande tal. Hon grät flera gånger under talet. Allt hon sa kom verkligen ifrån hjärtat.
I slutet av cermonin så ville Michaels dotter Paris säga några ord.
Det var väldigt starkt gjort av en 11- åring att prata inför så mycket folk.
Det var ett kort men VÄLDIGT rörande tal där hon berättade hur mycket hon älskade sin pappa.
Jag lider verkligen med henne. Ett så pass litet barn ska inte behöva förlora någon förälder.
Och hans två andra barn är ännu yngre.
Det var många som sa väldigt fina ord om Michael under den här cermonin. men varför kunde ingen säga det medan han fortfarande levde. Då han verkligen behövde stöd.
För han hade verkligen inte det lätt sista tiden.
Efter cermonin visade dom Michael Jackson: The dangerous tour.
Har sett den förut, men helt klart värd att se igen. Han är helt otrolig på scenen.
Han ger verkligen allt, därför är det så kul att se på.
Och publiken är ju helt galna. Massor av personer svimmade under spelningen och fick bäras ut på bår.
Sen så skrev han så otroligt bra texter. Om världen, Människor, sjukdom. Ja om allt.
R.I.P
onsdag 8 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar